Ishockeyhjälmar testas på KTH
Svensk ishockeys nollvision jobbar förebyggande med hjärnskakningsfrågan inom ishockeyn. Som ett delprojekt mäts nu hur hjälmarna absorberar den energi som uppstår i närkampssituationer. Fredrik Warg besöker KTH för att ta tempen på projektet.
Fredrik Warg besöker KTH där Mikael Swarén och Madeleine Fahlstedt är i full gång med att testa ishockeyhjälmar och hur de absorberar den energi som uppstår vid närkampsspel. Hur stor blir accelerationen och rotationen vid en smäll? Och hur går egentligen mätningen till?
– Vi undersöker hjälmarna för att se hur de slits under en säsong. Vi har tidigare gjort mätningar av närkampsspel i Leksand där deras SDHL-lag samt deras J20-lag ingick i studien och det vi såg var en stor skillnad mellan killar och tjejer vad gäller smällarna i närkampsspelet. Så med bakgrund av det kommer såklart frågan upp om hur hjälmarna faktiskt påverkas av detta, säger Mikael Swarén.
Testningen på KTH genomförs genom att släppa hjälmarna från en viss höjd som ska rekonstruera den kraft som uppstår vid närkamper på isen. I hjälmen som testas finns ett huvud liknande ett krocktesthuvud som väger 4,5 kilo – snittvikten för ett mänskligt huvud. Genom att släppa hjälmen mot ett stumt underlag kan man mäta både acceleration och rotation.
Finns det då något som sticker ut i undersökningen?
– Hjälmmässigt är det svårt att säga, orsaken till att vi började titta på just den här undersökningen var för att vi såg en stor skillnad mellan tjejer och killar i närkampsspelet. Killar tenderar att få fler smällar, dock inte så kraftfulla utan ungefär som att nicka en utspark i fotboll. Tjejerna däremot fick färre smällar men med högre acceleration och rotation.
Just kraften som ligger till grund för testerna på hjälmarna har man kunnat mäta genom tandskydd med sensorer som spelarna i Leksand burit. Tidigare har försök gjorts att göra mätningar i själva hjälmen men där ser man nu att statistiken som går att avläsa genom tandskydden har gett ett mycket bättre underlag till statistiken.
Vad finns då att göra för att undvika hjärnskakningar i tacklingsmoment?
– Jag skulle säga att utbildningsfrågan är viktigt men också hur man pratar om respekt och ödmjukheten gentemot varandra på isen. Vad gäller hjälmarna så vet vi att om en hjälm är ny och bara ligger i exempelvis en butik så åldras den inte i kvalitet, men frågan är om hjälmarna bör bytas ut oftare. Hur mycket energi klarar de att absorbera över tid, avslutar Mikael.
Se hela inslaget med Fredrik Warg på KTH här ovan och lär dig mer.