Bakgrund
Med anledning av den artikelserie som pågår i Aftonbladet finns ett antal frågor som bör redas ut och inte lämnas obesvarade enligt SICO:s uppfattning.
SICO blev genom journalisten Patrik Brenning varse att Aftonbladet planerade en artikelserie om vissa påstådda missförhållanden inom svensk ishockey och att de rörde hockeygymnasium. Brenning sökte kommentar från SICO och kontaktade först undertecknad, ordföranden Kristoffer Sparring, för att få en kommentar kring två agenters ”skarpa kritik” mot att de som certifierade agenter inte får företräda spelare före det år spelaren fyller 16 år. Sedan sökte Brenning även tillförordnade generalsekreteraren Klara Stenberg som intervjuades för SICO:s räkning. Klara Stenberg redovisade SICO:s uppfattning i de frågor som ställts. Efter Klara Stenbergs intervju har inga ytterligare försök till kontakt med SICO förekommit från artikelförfattaren Brenning
Till att börja med är det flera frågor som skrivs om i artikelserien där undertonen är att Svenska Ishockeyförbundet, SICO och klubbarna gör fel. Denna typ av journalistik är givetvis fördelaktig om man vill sälja lösnummer eller ”klick” och skapa möjlighet till annonsintäkter. Det är nödvändigtvis varken god journalistik eller en redovisning av hur saker och ting objektivt förhåller sig. Det finns vidare anledning att reflektera över incitamentet för de två spelaragenterna att uttrycka missnöje. Det går inte att utesluta att det handlar om att de ”missnöjda” agenterna vill, genom att kunna approchera spelare yngre än 16 år, skapa sig ett större klientunderlag och i med detta själva tjäna mer pengar.
Det kan ifrågasättas om de olika parter som agerar inom svensk hockey verkligen är överens om vidden av de missförhållanden rörande hockeygymnasium som artikelserien ger uttryck för. Av intervjun med Klara Stenberg, hockeyagenten Claes Elefalk, liksom intervjun med Svenska Ishockeyförbundet får man tvärtom intrycket av att problemet kanske inte är så omfattande. Anekdotiska berättelser om problem förekommer givetvis och dessa går inte att ifrågasätta. Även SICO har erfarenhet av att lösa tvister mellan klubbar och spelare, däribland vid byte av skola där hockeygymnasium varit involverat. Att problemet är utbrett och att denna uppfattning delas av alla inom svensk ishockey är emellertid inte fallet.
SICO:s uppgift
För att reda ut SICO:s roll i de frågor som behandlas i artikelserien behöver man till att börja med förstå SICO:s roll inom svensk ishockey.
SICO är en ideell organisation som har till uppgift att företräda sina medlemmar. Rätt att bli medlem i SICO har ishockeyspelare som spelar eller har spelat i någon av de båda högsta serierna i det nationella seriesystemet och/eller i eventuell internationell proffsliga. SICO:s medlemmar utgörs alltså inte till någon del av spelare som ska välja hockeygymnasium, något som helt verkar ha gått artikelförfattaren förbi. Att SICO får sådan kritik i artikelserien vittnar alltså om en fundamental oförståelse för SICO:s roll inom svensk ishockey både från artikelförfattaren och de agenter som framställer kritiken.
SICO certifierar, tillsammans med Svenska Ishockeyförbundet och de två högsta ligorna, spelaragenter inom svensk ishockey. Certifieringen är frivillig. Enligt Svenska Ishockeyförbundets tävlingsbestämmelser (TB 4:10) får förening i SHL, SDHL, HA, HE och J20 Nationell endast förhandla med spelaren själv, certifierad agent, närstående till spelaren eller advokat. Med närstående avses här förälder, far- och morförälder, syskon samt make/maka och sambo.
Det finns inget som förbjuder någon att biträda eller ge råd till ishockeyföräldrar inför skolval (med skolval avses här val till hockeygymnasium). Det som inte är tillåtet enligt nuvarande regler är för certifierade agenter att företräda spelare före det år spelaren fyller 16 år. Givet att behovet är så stort för rådgivning inför gymnasiet som exempelvis advokaten Peter Nilsson synes göra gällande så borde det finnas utrymme för denna typ av rådgivning till familjer alldeles oaktat om den tillhandahålls av certifierade agenter eller någon annan. Advokat Nilsson är oförhindrad att biträda sådana spelare och föräldrar i sin yrkesroll som advokat.
Alldeles oavsett omfattningen av påstådda missförhållanden kring hockeygymnasium är det givetvis inte acceptabelt att föräldrar ska pressas på pengar för att få möjligheten att byta skola för sitt barn. Detta är en strukturell fråga som huvudsakligen bör hanteras av Svenska Ishockeyförbundet, Skolverket och de klubbar som bedriver hockeygymnasium. Frågan är inte primärt eller ens sekundärt SICO:s fråga då frågan rör spelare i en ålder när de normalt inte ens är nära att kunna söka medlemskap i SICO. Enligt SICO:s uppfattning pågår denna diskussion mellan berörda parter och det har till exempel förekommit önskemål om att införa standardavtal för hockeygymnasium.
Regelverket
Som redovisats ovan är det ett krav att certifierade spelaragenter inte får företräda spelare före den 1 januari det år spelaren fyller 16 år. Det hade varit önskvärt om artikelserien tog avstamp i en redogörelse av varför denna regel överhuvudtaget finns. Regeln har funnits under lång tid inom svensk hockey. En grundläggande tanke bakom regeln är att den utgör ett skydd för minderåriga spelare. Varken spelarna eller deras föräldrar ska bli jagade och utsatta för press. Ungdomssport generellt har under lång tid tenderat att bli mer professionell och där resultathets och exkludering riskerar att få spelare att sluta med idrott i alltför tidig ålder. Såväl Svenska Ishockeyförbundet som Svenska Fotbollförbundet har infört regler för barn- och ungdomsidrott för att motverka denna utveckling. EU-kommissionen kom redan år 2007 ut med ”White Paper on Sport” där man bland annat adresserade agenters involvering i idrotten och där man särskilt pekade på risker med exploatering av unga idrottsutövare. SICO:s erfarenhet är, tvärtemot vad en av agenterna uttrycker, att man i Nordamerika gärna skulle se en liknande regel som finns i Sverige. SICO delar i denna del den uppfattning Claes Elefalk givit uttryck i vid sin intervju i Aftonbladet.
En risk med att i tidig ålder ha en professionell agent är till exempel om spelaren senare skulle välja att söka till college i USA. NCAA:s regelverk kan klassificera spelare som professionella om de har en agent, vilket således riskerar att omöjliggöra för spelare att senare spela collegeidrott och få en gedigen eftergymnasial utbildning.
Från SICO:s sida har vi hittills inte sett att fördelarna överväger nackdelarna med att tillåta certifierade spelaragenter att ingå avtal med spelare tidigare än det år de fyller 16 år. Det har inte heller funnits något önskemål från SICO:s medlemmar att ändra 16-årsregeln. SICO:s styrelse har inte heller sett att det finns behov av att ändra regeln med hänsyn till de överväganden som redovisats ovan.
Ytterligare påstående som görs gällande i artikelserien är att det finns en ”kartell” inom svensk ishockey och/eller att SICO företräder agenternas intressen. Vad ”kartellen” skulle bestå i förklaras inte närmare och går därför inte att bemöta. Vad advokat Nilsson uttrycker om ”kartelliknande forum” går varken att förstå eller bemöta. Det görs vidare gällande av advokat Nilsson att en majoritet av agenterna inte vill ändra regelverket för att de inte vill ändra sitt sätt att arbeta. Det är i och för sig riktigt att en alldeles övervägande majoritet av agenterna inte sett något behov att ändra regeln, men SICO ifrågasätter advokat Nilssons påstående att det skulle vara det enda skälet för att låta regeln kvarstå.
SICO vill avslutningsvis klargöra att SICO:s uppgift är, och kommer fortsättningsvis att vara, att företräda sina medlemmar i fackliga, ekonomiska och sociala intressen i deras roll som arbetstagare och ishockeyspelare. I detta arbete ingår att uppställa klara och tydliga regler och krav för certifiering av spelaragenter, vilka genomsyras av en intention att skydda SICO:s medlemmar från att bli utnyttjade eller att ingå långa, ibland ekonomiskt ofördelaktiga, kontrakt. Regelverket diskuteras löpande och har under åren varit föremål för ett antal revideringar. SICO kommer även att medverka till att utveckla svensk ishockey inom de delar där SICO:s medlemmar verkar.
Kristoffer Sparring, ordförande i SICO